Sen jag skrev mitt sista inlägg har det förvisso inte gått flera veckor, men det känns så. Idag gick min älskade farfar bort och timmarna har känts som dagar. Jag är glad att vi fick vara hos honom men jag har ett stort tomrum i själen som aldrig kommer att fyllas. Saknaden svindlar, som att titta ned för ett stup.

Jag är glad att jag har en blogg jag kan ägna mig åt en stund, en liten normaliserande faktor mitt i sorgen.

Färger är något oerhört symbolladdat för mig. Jag knyter minnesbilder till färger. Olika färger signalerar och uttrycker olika saker. Så till exempel kan jag inte tänka mig att ha röda nyanser på mig när jag har sorg. Rött är glädje. Starka färger överlag, men mest rött. Svart är sorg. Men svart i drömmar betyder tur. Och svart nagellack är fräckt.

Eftersom nagellackande är ett sätt för mig att koppla av och få en paus från allt det komplexa i livet tänker jag fortsätta, även om det känns lättsinnigt just nu. Men jag känner också att det kan bli en avlastning, en paus eller en distraktion när det känns tungt.

Så nu närmar jag mig mina lack från en helt ny vinkel. Jag undrar vilka färger jag kommer att ge min sorg.

2 kommentarer:

Sarah said...

Jag är ledsen. :(

Mona said...

Tack Sarah. Det värmer.

Post a Comment

Don't be shy, I love feedback.
All serious comments will be answered.