Modified Classic Camel... Brown Camel?

Idag har jag avnjutit China Glaze milt beigebruna Classic Camel från Vintage Vixen. Det här är en sån färg jag inte använder ofta men är hemskt glad att jag har ändå. Man vet aldrig när man behöver ett snyggt men diskret neutralt lack men när man väl gör det är Classic Camel perfekt.
Dock måste jag erkänna - jag har modifierat mitt lite. Under ett ögonblick av tillfällig sinnesförvirring ville ha det lite lite brunare och droppade i några få droppar chokladbrunt lack i (minns inte vilket). Jag ångrade mig som attans direkt efteråt men nu har jag faktiskt börjat tycka om min mixtur.
Behöver jag säga att jag garanterat kommer skaffa ett nytt Classic Camel som experimentlustan inte får gå ut över?

Eftersom jag modifierat lacket så utgår recensionen denna gång. Den är helt enkelt inte applicerbar på det riktiga Classic Camel.

Today I'm wearing wonderfully mild and discrete golden beige Classic Camel from CG Vintage Vixen collection. However this is not the real Classic Camel, for some reason I modified it with a couple of drops of chocolate brown polish. I immediately regretted it, but it has grown on me. I am going to get myself another bottle of Classic Camel though, one that I will not experiment with...

Veckans kuriosa: Avada Kedavra, dödsformeln i Harry Potters värld, är egentligen arameiska och betyder "jag förintar när jag talar". Den mer välkända trollformeln abrakadabra är också arameiska och betyder "jag skapar när jag talar".

Curiosity of the week: Avada Kedavra, the death spell in Harry Potter's world, is actually Aramaic and translates to "I obliterate when I speak".  Another well known spell, abracadabra, is also Aramaic but is a little more constructive: "I create when I speak".

Veckans kuriosa - fingrar

Vi som håller på med lack kan förmodligen alla skriva under på att det finger som är minst lydigt när vi lackar och tar kort är lillfingret. Och att det finger vi har minst kraft i är ringfingret. Visst?  Om ni lägger ena handen på bordet med handflatan nedåt och försöker lyfta upp ett finger i taget är ringfingret det som jävlas mest, ellerhur?

Varför? Jag har undrat sen jag var liten.
Svaret fick jag i höstas när jag spelade nyckelharpa med Edward och svor över hur svårt det är att få till ett bra stråkgrepp. Såhär är det, förklarade Edward, att våra fingrar inte alls ser ut som vi tror. De är inte bara det vi ser från fingertopp till knoge.

Faktum är att våra fingrar börjar ända uppe vid armbågen. Våra fingrar är alltså ca 40 cm långa! Förutom tummen som börjar vid handleden och därför han en stor muskel som kompensation. Men det finns ett till undantag, nämligen just ringfingret. Det börjar också vid handleden och snyltar i själva verket på lillfingrets muskler. Därför har vi både mindre mobilitet och mindre kraft i ringfingret, och mindre kraft i lillfingret som ju måste "bära" två fingrar.

Nu blir jag inte lika irriterad på att lillfingret inte lyder mig när jag ska ta lackfoton. Det är bara en påminnelse om vilken enormt lång historia vi är en produkt av.

Veckans kuriosa - Lucia

Svensk Etymologisk Ordbok

Måste jag välja mellan Lucia och Julafton väljer jag Lucia. Jag älskar Lucia! Sångerna, lussandet, symboliken, allt. Och så är min kära mormor född den 13e december. Men Lucia har inte alltid firats på detta datum, innan vi bytte kalender till den gregorianska inföll faktiskt Lucia på årets längsta natt, det som nu är julafton. Midvinter. Motpolen till midsommar. Kanske är det därför jag känner att det är extra viktigt att tända så många ljus man bara kan just denna dag? Om så är fallet är jag inte ensam om den tanken. Midvinterfirandet är en fornsed som fanns långt innan Lucia föddes, och ljus har varit en viktig del av firandet. Själva namnet Lucia kommer från det latinska ordet för ljus, lux.

Lucia är skyddshelgon för det italienska Syrakusa och legenden säger att hon är född någonstans på Sicilien. I Syrakusa firas hon rejält varje år, kyrkan där hennes reliker ska finnas är samlingsplats för kalaset. Och vår egen Lucia som kröns på Skansen varje år är faktiskt en del av firandet.

 

 Läs mer på Skansens hemsida.

Det finns otroligt mycket mytbildning kring Lucia. Bland annat har hon trotts vara mor till Ödesgudinnorna (nornorna) Urd, Skuld och Verdandi, och samtidigt varit Adams fru innan Eva. Visst är det fantastiskt hur vi människor plockar ihop historier som får verkligheten att gå ihop?
I Nordisk Familjebok finns en artikel om Lucia som är väldigt fin.

Hoppas ni tänder några ljus idag, äter något gott, och ägnar en liten tanke åt alla våra förfäder som i hundratals år gjort samma sak på denna dag. Huden knottrar sig lite, visst?

Veckans kuriosa - återvinning

Veckans kuriosa

Ordet bastu kommer från badstuga.

Veckans kuriosa

Den indiska sarin sägs av somliga indier vara ett arv från Alexander den Stores utflykter, en nutida variant på togan. Hur läckert är inte det?

Veckans kuriosa - jeans och denimtyg

Det känns som att det är dags för lite kuriosa. Idag hade jag denimklänning på mig till barnkalaset och därför får det bli lite kuriosa om just det!

Ordet jeans har osäkert ursprung. Nånstans har jag hört att det egentligen är Jean's, alltså ett personnamn, men jag har inte hittat belägg för det. Jag har också läst att ordet är en amerikansk förvrängning av ordet genuansk, och att det var köpmän från Genua (kallade Jeans i folkmun) som klädde sig i de byxor som blev förebild för den modell som Levi Strauss sydde upp i denimtyg, som blev populära bland guldgrävare, cowboys etc som behövde slitstarka plagg.


Ordet denim vet jag däremot mer om. det är en förkortning av de Nîmes, alltså på franska "från Nimes", staden i Frankrike där detta blå tjocka tyg först började vävas.


Nån som vet något mer om jeans och denimtyg?

Veckans kuriosa - veckodagarna

Bara för skojs skull tänkte jag skriva in lite blandad kuriosa nån gång i veckan. Sånt som fått mig att höja på ögonbrynen och utbrista det hade jag ingen aning om!

Och eftersom det blir nån gång i veckan kanske det passar att börja med lite kuriosa om just veckodagarna? Detta hade jag inte en aning om förrän Hjärtevän berättade det för mig: de engelska veckodagarnas namn har sitt ursprung i våra fornnordiska veckodagar! Är inte det kusiöst så säg.

Måndag är den fornnordiske guden Månes dag.  Monday! (Lite extra kuriosa är att denna dag på latin är uppkallad efter den romerska gudinnan Luna, månens gudinna, och heter dies Lunae.)

Tisdag är Tyrs dag. Tyr är son till Oden. Tuesday!

Onsdag är logiskt, Odens dag. Wednesday! O och W är ju fonetiskt väldigt lika varann. (Här tycker jag till och med man ser det på den engelska stavningen. Jag har alltid undrat var det tysta d:et i Wedn kommer från, och det måste ju vara samma d som i Oden. Oden/Wedn!)

Torsdag är ännu mer logiskt, Tors dag helt enkelt. Thursday! Thor's day.

Fredag är lite klurig. Jag har alltid trott att det är Frejas dag, men tydligen tvistas det om det inte kan ha varit Odens fru Friggs dag. Friday! Vad tror ni, Freja eller Frigg? (Hjärtevän säger Frej...)

Lördag har inget med forntro att göra, utan är helt enkelt lögardagen, alltså tvättdagen. Här har engelskan behållit det romerska namnet på sin veckodag, Saturday kommer från Saturnus.

Söndag är den fornnordiska gudinnan Sols dag. Det hörs bättre om man uttalar hennes namn mer som man gjorde då: Sunne. På engelska är det ju solklart (höhö): Sunday! Måndag och Söndag hör alltså ihop lite, Måne och Sol var syskon i den fornnordiska tron.

Varför just dessa fornnordiska gudar fick ge namn åt veckodagarna vet jag inte. Men jag vet att man här hemma kan ha jämställt de gamla romerska gudarna med sina egna, och gett sina egna gudar romerska ekvivalenter. Tor motsvarade till exempel Jupiter. Så visst kan det ha varit så att man helt enkelt översatte de romerska namnen på dagarna med sina egna gudars motsvarighet? Som i fallet måndag/dies Lunae? Måste undersökas.